Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. En vetenskapsälskares boning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 VETENSKAPLIGA TIDSFÖRDRIF.
sig mot solen. Denna lins är medelpunkten till en sfer, af
hvilken den konkava skifvan GH utgör en del.
Då instrumentet blifvit uppstäldt så, att axeln CD är
parallel med verldsaxeln, vrider man skifvan AB så, att
medelpunkten af solbilden, som frambringas genom linsen F,
befinner sig på bågen mn. Man finner då den verkliga timmen
genom att se hvilken siffra i tidsindelningen visaren A
angifver; derigenom får man den sanna tiden, men kan också
erhålla medeltid genom att till bågen n n foga en punkterad
kroklinie i form af en 8, konstruerad efter tidjemningens värde
för hvarje dag af året. Ch. Delaunay, som i sin lärobok i
astronomi nämner denna apparat, säger derom: »instrumentet kan
med största lätthet inställas och är mycket lätt att begagna
samt gifver utmärkta resultat; oaktadt dess dimensioner äro
temligen små, angifver det tiden på en tredjedels eller
fjerdedels minut när. Vi kunna endast uttrycka vår lifliga önskan,
att det måtte få en allmän användning.»
Ur med fördold mekanism.
De ur, vi här afbilda (figg. 175, 176) förtjena en plats
i hemmet hos hvar och en, som intresserar sig för
vetenskaperna. De äro gjorda af klart, genomskinligt glas och gå
särdeles väl, oaktadt all mekanism är fullständigt dold.
Figur 175 visar ett ur, konstrueradt af Eobert Houdin,
hvilket utgöres af två på hvarandra lagda kristallglas,
omgifna af samma infattning. Den ena af dessa skifvor är
orörlig och har samma indelning som hvarje annan urtafla; den^
andra, rörlig omkring sin medelpunkt, är fästad vid
minutvisaren, från hvilken senare genom utvexling rörelse
meddelas åt timvisaren. Denna skifvas rörelse åvägabringes genom
ett kugghjul, som ligger rundtomkring dess omkrets och döljes
af den omgifvande metallringen. Kugghjulet åter drifves af
ett urverk, inneslutet i urets fotställning.
Cadot har i sitt ur (figg. 176-77) bibehållit de begge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
