- Project Runeberg -  Till analysen af det empiriska själfmedvetandet /
47

(1910) [MARC] Author: Axel Hägerström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tidliga och rumsliga jag såsoin »mig själf», beror därpå, att jag

just i de därtill hörande medvetenhetsyttringarna ser »mig»,
liksom jag inordnar de samma i »mig». I dessa ser jag å ena sidan
»mig» och bestämmer »mig själf» därigenom, å andra sidan ser

jag däri ett tidligt och rumsligt jag, som blott är ett visst, jämte
andra, icke »jag själf». Men »jag» och det särskilda jaget sättas

ej på det sättet i inre förbindelse med hvarandra, att det senare
skulle inordnas i »mig själf» såsom led, hvilket skulle upphäfva
det ursprungliga »jags» slutenhet inom sig. Det enda inre
förbindelseledet består däri, att man ser »sig» i det särskilda jagets
medvetenhetsyttringar. Alltnog: det erbjuder sig verkligen för

medvetandet ett inom sig slutet sammanhang, nämligen det som
mina medvetenhetsyttringar erhålla, i det de inordnas i »mig».
Men detta sammanhang har icke tidlig karaktär, utan har sin
enhet i det otidliga »jag själf», inom hvilket alla leder falla.

Det är nu också att märka, att det förhållandet, att det
tidliga jaget, trots att det å ena sidan såsom tidligt inordnas i det
allmänna verldssammanhanget, likväl å andra sidan uppfattas med
en relativ slutenhet inom sig, en relativ personlig enhet, det beror
på det visserligen genom tidlig bestämdhet modifierade jag, som
här föreligger, hvilket principiellt sedt är »jag själf» i formell
bemärkelse, öfverfördt på något yttre. Såsom »jag» är det otidligt
och skänker i denna sin otidliga karaktär åt sig i sin tidliga
bestämdhet en relativ slutenhet inom sig. Detta är just det för
Sjå7/medvetandet utmärkande, att det med föreställningen om
medvetandet förknippar ett föreställningsinnehåll, som till sin natur är
af otidlig art. Däraf det komplicerade förhållandet, då ju
medvetandet alltid tillika framställer sig som tidligt. Naturligtvis är med
det sagda alls intet påstådt om medvetandets verkliga
beskaffenhet. Det är alls icke sagdt, att det verkligen skulle äga en otidlig,
jagbestämd sida och en tidlig. Här åsyftas endast att framställa,
att vi vid analys af själfmedvetandet kunna bringa i ljuset
föreställningsinnehåll af angifven art.

Detta nu här inskjutet endast för att ge tillbörlig belysning
åt det oriktiga i den åskådningen, att jagenhetsmedvetandet skulle
vara ett medvetande om medvetenhetsyttringarnas tidliga
sammanhang.

12. Vi vända oss därefter till den andra af de båda
åskådningar, till hvilka vi hade att taga ställning. Man betraktar också
ofta jagenhetsmedvetandet såsom medvetande om den, ehuruväl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillanalys/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free