Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetenheten, förbindes ined medvetenhetsyttringen, utan att därmed
den senare förlorar sitt egendomliga innehåll. Därvid måste
objektet. i sig, som alltid såsom sådant måste uppfattas, för att
medvetenhetsyttringen skall kunna uppfattas, skjutas ut från densamma
utan att sättas i förbindelse därmed. Yi ha därvid å ena sidan
haft det reflekterade jaget till utgångspunkt för bestämmandet af
O
situationen vid det omedelbara själfmedvetandet. A andra sidan
ha vi belyst densamma genom att se, hurusom det utskjutna
objektet, låt vara med ett jämsides bibehållande af det ursprungliga
fullständiga isärhållandet, förbindes med medvetandet, och detta
föranleder en i sig motsägande reflexion öfver det förras karaktär.
Den här afhandlade intuitionen af mina medvetenhetsyttringar
i »mig» sätter sin prägel på ett visst sätt att filosofera öfver jaget.
Och det är att märka, att delta sätt att filosofera synes hämta
hela sin lättbegriplighet från just intuitionen ifråga. Man resonnerar
så. Då endast föreställningen själf finnes i mig, så är den också
det enda, som är mig gifvet. Objektet själft kan icke vara mig
tillgängligt annat än såsom led i föreställningen, och då man
behandlar objektet i sig själft, föreligger en abstraktion från
medvetandet, till hvilket det samma dock hör såsom led. Nu är det
visserligen tydligt, att hela åskådningen är, objektivt sedt, omöjlig.
Ty för att medvetandet själft skall vara gifvet, måste redan dess
objekt, för sig själft taget, alltså utan hänsyn till medvetandet om
det samma, vara gifvet. Det kan sålunda icke vara blott sekundärt
gifvet. Men i den ursprungliga reella jagintuitionen har
åskådnings-sättet sitt naturliga underlag. I den samma är medvetandet gifvet
såsom totalitet, i det man ser in själfvet i det samma: detta blott
genom utskjutande af objektet såsom sådant. Vid det ifrågavarande
åskådningssättet gör man nu denna medvetandets totalitet till
princip och bestämmer i öfverensstämmelse därmed det utskjutna
objektet såsom en blott abstraktion ur det hela — medvetandet. Då
nu objektet själft förutsättes för bestämmande af medvetandet som
det hela, blir åsikten logiskt orimlig. Dock uppfordrar
jagintuitionens totalisering af medvetandet till den samma, och åsikten
skulle sakna all begriplig betydelse, om intuitionen icke vore
förhanden. Svårigheten uppstår blott därigenom, att reflexionen vid
sitt bestämmande af medvetandet såsom det totala måste upptaga
det alltid förutsatta objektet såsom sådant, under det att i
jagintuitionen själf detta hålles isär från medvetandet och därmed
hindras att afficiera dess totalitet.
Jlägerstjöm: Det empiriska själf medvetandet. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
