- Project Runeberg -  Hur folkskolestadgan tillkom /
13

(1942) [MARC] Author: Fridtjuv Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Folkskolefrågan 1809—1815

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nyligen sett sina förslag i andra ärenden stranda
på riddarhussekreterarens vältaliga motstånd,
begagnade tillfället att i ett bitande anförande
anfalla brodern, motionären. Denne hade, säger han,
utropat: Led ungdomen till ett klart förstånd!

Och i sanning, fortsätter han, vore ett klart
förstånd att tillönska icke blott de unga, utan även
de gamla barnen. Men till förstånd, till förmågan att
klokt styra sin vandring genom livet, kan ingen
pedagogik leda. Undervisningen kan giva kunskaper och
färdigheter, men förståndet kan endast givas av
naturen och av erfarenheten utvecklas; alla försök att
genom konstiga anstalter brådmogna denna
mänsklighetens allmänna egenskap, vilken därför också funnits
under alla tidskiften, äro just de säkraste medel att
förvirra förståndet och beröva det sin naturliga frihet
och livlighet. Det oaktat uppmanar talaren med iver
riksens ständer att fullborda sitt verk för ungdomens
ledning till klart förstånd genom att inrätta folkskolor
i förening med arbetsskolor. Det är icke första gången
som man sökt att imponera med dessa prunkande
namn, utan att man för dem kunnat uppgiva något
verkligt tillfredsställande innehåll. Och därför hyser
jag det säkra hopp, att den klara svenska
förståndigheten, till vilken ingen främmande ledning behöves,
även nu skall giva sin tillvarelse tillkänna, därigenom
att den icke av klingande namn låter sig förbluffas,
utan bestämt ifrån sig avvisar alla principlösa
anstalter. Och längesedan är det, även på svenska[1],
bevisat, att dessa folk- och arbetsskolor äro dylika
anstalter.

Ännu mer intressant är dock ett anförande av


[1] Antagligen syftas här på Geijers avhandlingar »Om
falsk och sann upplysning» (1811) och »Om det
offentliga läroverket» (1813).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:34:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillkom/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free