Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Återblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ursprungligën föranlett deras upprättande. Genom
1842 års stadga flyttades omsorgen över i de
offentliga myndigheternas hand, och utvecklingen
kom då att bero på, huruvida dessa hade
tillräckligt klar uppfattning av folkupplysningens värde
och tillräckligt varmt intresse för dess kraftiga
befrämjande.
Vad domkapitlen angår, kunde man av deras
föregående uppträdande i frågan med ganska stor
visshet förutse, att de i allmänhet skulle iakttaga
en så vitt möjligt passiv hållning och snarare verka
dämpande och återhållande än upplivande och
påskyndande, och det var med kännedom härom, som
Anders Danielsson, Sven Heurlin, Per Sahlström,
kronprins Oskar m. fl. bestämt yrkade, att
överinseendet över folkskoleväsendet icke skulle
anförtros åt stiftsstyrelserna utan åt särskilda för
ändamålet utsedda läns-skolråd. Ännu föreligger ingen
undersökning om vad våra domkapitel under det
gångna halvseklet gjort eller underlåtit att göra
för våra folkskolors utveckling. Men om en sådan
undersökning skulle komma att visa, att det senare
vida övervägt det förra, och att rörelsekraften
kommit från helt annat håll, så skulle ett sådant
resultat fullkomligt överensstämma med vad 1840 års
män väntade.
Långt större voro deras förhoppningar på de
lokala skolstyrelserna. Antagandet att dessa skulle
bli folkbildningsvänliga utgjorde i själva verket
grundförutsättningen för att det hela skulle lyckas.
Hur förhöll det sig nu i detta avseende med de
tre beståndsdelarna, varav nämnda skolstyrelser
kommo att bestå: kyrkoherden samt målsmännen
för herremännen och för bönderna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
