Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buonatestas aftonsång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hej! Livet, negerkomikern bland gudar,
den svarte gycklarn bara gör sig grön
för att få oss att tro, att han är skön.
Men lyssnar man till vassen, får man höra:
Kung Liv är grå och har ett åsneöra.
Han leker med oss och han hånar Dante,
som på hans dumma språk får heta Svante.
Han låter barnen stuka morfars hatt
och springa fånigt runt med hopp som kalvar
och leka vad de kalla dumt »tafatt».
Ja, Livet klappar händerna med allvar
var gång det minsta människoyngel föds.
Det är så man kan skratta sig till döds!
Hur löjligt blev dock ej ett människobylte
om bara magen det helt lätt förkylte
och brått fick sättas över morfars hatt
och låtsa att på påvens stol det satt!
Vem vågar glädjas när en människa födes?
Vem gråter ej åt människostackarns lott?
Han sakna skall den lott, som är de dödes,
de lyckliges, som alltid sova gott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
