Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta spåren af Menniskans Tillvaro på vår jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I öfverensstämmelse med denna senare lag hafva
således ock de flesta tertiärtidens väldiga djurslag, dess
Dinotherium, Sivatherium m. fl. alldeles försvunnit i
qvartärtiden eller lemnat rum för andra former, hvilka
visserligen, hvar inom sitt fastland, med fog anses
hafva utvecklat sig ur den föregående tidens, men
dock väsentligt skilja sig från dem. Och t. o. m.
af de djurarter, som lefvat under qvartärtidens
början hafva åtskilliga af de högre stående antingen
redan upphört att vara till, eller äro de stadda i ett
ständigt aftagande för att äfven de till slut lemna
rum för andra, under det att deremot af dess lägre
former t. ex. af dess snäckdjur, de flesta, om än
förflyttade till andra trakter, ännu i dag fortlefva.
Huru långt tillbaka, till hvilken geologisk period,
får man då förlägga menniskans första
uppträdande på vår jord? Med bestämdhet kan man svara,
att vi förmå följa henne mycket långt tillbaka i
qvartärtidens långa period, och bevisen för att hon lefvat
tillsamman med dess numera utdöda mammut, dess
grottbjörn, dess ullhåriga noshörning m. fl. hafva nu så
hopat sig, att vi trygt kunna antaga hennes
samtidighet med dem.
Men kan man då ej spåra henne längre tillbaka,
åtminstone i tertiärtidens slut? Mången anar det,
en och annan tror det redan, men forskningen har
i detta hänseende ännu ej kommit till visshet. Man
har väl i de tertiära aflagringarna letat upp många
ben af dess utdöda djurarter, som tyckas vara
bearbetade af menniskohand, såsom t. ex. de bekanta
benen af Elephas meridionalis m. fl. från pliocena
lager vid St. Prest i Frankrike. Man har ur dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
