- Project Runeberg -  Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord /
52

(1873) [MARC] Author: Gustaf Retzius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta spåren af Menniskans Tillvaro på vår jord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ring ju slits af att nyttjas»[1] — den sker medelst de
af vattnet medförda fasta partiklarnas gnidning och
skrapning på klippan. Genom dessa förenade
krafter har småningom en större hålighet uppstått; från
dess väggar hafva då och då nedfallit afsplittrade
stenar, och slutligen har der uppstått en mer eller
mindre fullständig grotta.

På grund af detta bildningssätt är det naturligt,
att grottorna skola vara af vexlande storlek och form.
Än utgöra de djupt in i berget slingrande, smala
och mörka gångar, som der och hvar utvidga sig
till något större salar, än åter runda eller halfrunda
kammare, som genom en öppning halft upplysas af
dagens sol. Än äro de, såsom ofta är fallet i södra
Frankrike, endast ett slags större eller mindre skjul
under en framspringande klippvägg; dessa
sistnämnda vilja vi till skilnad från verkliga grottor
här nedan kalla klippskjul.

Sådana af naturen danade grottor hafva en gång
tjenat menniskan till hemvist, och det är just de,
som lemnat så vigtiga bidrag till kännedomen om
vårt slägtes äldsta historia. På väggarna i de
grottor, i hvilka de äldsta intygen efter menniskan
finnas, kan man ej se ringaste spår efter inverkan af
hennes hand[2]; tydligen hade vårt slägte ej ännu


[1] Gutta cavat lapidem, consumitur annulus usu. Ovidus.
[2] I Frankrike finnas derjämte äfven, fastän från långt senare tider,
bergskammare, hvilka uppenbarligen äro uthuggna af och t. o. m. der och
hvar ända in i vårt århundrade bebodda af menniskor — ett slags
moderna grottmenniskor eller »troglodytes. Dessa kammare ligga ofta i
flere ända till fyra våningar öfver hvarandra; de öppna sig med sin ena
sida utåt, och den bergvägg, i hvilken de finnas, gör nästan intrycket af
en bikaka. En sådan bergvägg finnes t. ex. nära Brives i mellersta
Frankrike.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:35:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tillvaro/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free