Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
inga vildar, om än så lågt stående, kunna anses
stå på samma ståndpunkt som aporna.
Om M:r Darwins hypothes vore sann, är det
knappt tänkbart, att icke något bevis skulle kunna
anföras för tillvaron utaf ap-lika varelser, hvilka
äro nära beslägtade med menniskorna och visa
tendens till en ytterligare utveckling. A andra
sidan ega vi minst fyra tusen års ojäfaktiga och
af historien upptecknad erfarenhet, under hvilken tid många menniskoracer varit underkastade
de mest olika och för den ytterligare utvecklingen
af deras förmågor mest gynnsamma inflytanden.
Efter denna långa tids förlopp har menniskan
förblifvit lika bestämdt menniska som förut, un
der det att alla af henne kända djur hafva lika
ledes bibehållit sina specifika kännetecken. Det
är mer än tvifvelaktigt, huruvida hennes förmögen
heter i någon mån förbättrats. Hon har förvärfvat kunskaper; tankens och handlingens redskap
hafva mångfaldigats, och derigenom har hennes
makt i hög grad tilltagit. Men det torde kanske
finnas skäl att med Plato antaga, att dessa ota
liga hjelpmedel i sjelfva verket försvagat hennes
naturliga kropps- och själskrafter. Det står i
alla fall i en skärande motsats till den Darwinska theorien om en ständigt fortfarande utveck
ling, när vi se att de tidigast kända exempel
på menniskans väsendtligaste egenskaper visa en
grad af fullkomlighet, som aldrig sedan öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
