- Project Runeberg -  Tio år i Ryssland /
41

(1948) [MARC] Author: Karl Larsson - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Försäljningen av Vjestnik Spasenija

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gemensamt, hunger och törst efter Gud. Och i denna enkla
boning funno de något av livets evigt friska vatten. Här
mötte mången själ för första gången sin Frälsare. Blott
evighetsmorgonen skall klargöra vad Herrens Ande
åstadkom på gamla Gavan.

Så långt överste Olsoni. Med kännedom om hur noga
främlingar i Ryssland brukade bevakas och den
förskräckelse de kyrkliga myndigheterna hyste för all ”sekterism”
ålade oss självbevarelsedriften att bruka all möjlig
försiktighet. Vi fingo ej giva någon det intrycket att
Frälsningsarmén existerade i Ryssland. Vi voro endast salvationister
från Finland, som voro där för att sälja en tidning, det
var allt. Och likväl voro vi där. När vi senare fingo några
soldater, enrollerades dessa såsom medlemmar av
Helsingfors I:a kår. Vi visste att svärdet hängde över vårt huvud.
Men ändå gingo vi på. Märkligt att det gick så väl som
det gjorde.

Man måste också komma ihåg att allt vad folksamlingar
hette var strängt förbjudet. Om tio, femton personer
samlades till ett barndop eller bröllop, måste detta i förväg
vara anmält hos polisen. Flera gånger, då Piescheffsky
hade inbjudit fem à sex personer till ett samtal med mig,
ställdes samovaren och tekopparna på bordet för att tjäna
som ursäkt, ifall någon obehörig skulle infinna sig. Det
var därför oerhört djärvt att gå på, som vi gjorde. Men
då det lyckades gång efter annan, så nästan glömde man
riskerna.

Kanske hemligheten låg i vad det gamla ryska
ordspråket säger: ”Den som har dvornikens och patrullerande
polisens vänskap behöver inte tsarens ynnest.” Vi stodo
på god fot med gårdskarlen, och konstapeln på gatan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:48:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tioryss/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free