Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Försäljningen av Vjestnik Spasenija
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
får jag lägga mig på spiseln.” Den bilden kan ge en
inblick i eländet. Överste Olsoni berättar:
Upplevelserna under stridsropsförsäljningen vid denna
tid voro av mångahanda slag och ökade försäljarnas
kännedom om folket, sederna och språket. Ibland gick man från
tehus till tehus. Dessa voro varandra ganska olika. Nere
i källaren lågo de som systrarna kallade för drosktehus.
Droskkusken, som dagarna i ända åkte på gatorna,
försmådde ej att nu och då titta in i ett sådant. I synnerhet
om det i skåpet bakom disken fanns några av de där små
sexkopeks brännvinsflaskorna. Med en känsla av välbehag
kastade han av sin tjocka, uppstoppade päls, slog sig ned
vid ett av borden och ropade till sig en av uppassarna.
Att duken på bordet för länge sedan upphört att vara vit,
att luften var kväljande tung och fuktig av olika ångor,
det märkte han ej. Han njöt av sin tillvaro, och om därtill
det skrällande automatiska pianot drogs upp, då önskade
han intet mer. Men plötsligt öppnas dörren, och en fläkt
frisk luft strömmar in, samtidigt som en ung flicka med
ett rött band på sin skinnmössa stiger in. Hon går från
bord till bord med sin tidning. En och annan gör en fråga.
De flesta stirra i mållös häpnad. Först sedan den ovanliga
företeelsen försvunnit, kommer språklådan i gång. Man
börjar i det matta skenet av den rykande lampan att läsa
det köpta bladet, och samtalet utvecklas, stiger högre och
når vidare än de vanliga samtalen i källarkrogen.
Ju bättre systrarna lärde känna de där drosktehusen, dess
bättre tyckte de om att besöka dem. Arbetarmatsalarna med
sina biljardrum och spegelprydda salar erbjödo även
tillfällen till sådd av den goda säden. Minst tyckte man om
de fina, eleganta lyxrestaurangerna, ty synden och lasten,
som florerade där, hade gjort människorna alldeles döva
och blinda för högre intressen än studens njutning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
