Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Ytterligare utvidgningar. Flyktinghemmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innan de gamla kvinnorna ville tillåta att deras
klädesbylten fördes upp på loftet. Vi avgingo dock med seger,
och därpå sändes hela sällskapet att bada.”
Ur finländska Krigsropets julnummer för det året anför
jag en del livfulla skildringar från hemmet, vilka giva en
god föreställning om dessa stackars människors
omständigheter och det arbete våra kamrater hade fått sig anförtrott:
Bland flyktingar. Erfarenheter från Arméns
arbete i Petrograd.
Det var invigningsdagen vid Frälsningsarméns
flyktinghem i Petrograd. Två skyddslingar hade redan anlänt. De
sutto vid ett långt bord, betraktande sina leksaker. Det
var två barn. Naturligtvis blevo de medelpunkten för
mycket intresse. Frågor haglade över dem.
”Vad heta ni?”
Det var endast den ena som svarade. Den andra var tyst
som muren. Svaret lydde: ”Jag vet inte.”
Hon visste dock att hennes dopnamn var Sina, men
familjenamnet kände hon inte till. Hennes kamrats namn
var Njuscha. Ett par veckor senare hade Njuscha nämnt
ett annat namn. Men om det var hennes fars eller någon
annans namn blev ingen klok på.
”Hur gamla äro ni?”
”Man sade i fjol, då pappa for till kriget, att jag var
elva år.” Det var åter Sina, som svarade.
”Varifrån äro ni?”
”Från Grodno.”
”Huru ha ni kommit hit?”
”Mamma tjänade hos någon i staden. Jag var hemma
hos våra grannar. Då bomberna exploderade, satte man
mig på tåget. En snäll maskinist såg att jag frös och
skaffade mig en kappa. Så rullade alltihop hit.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
