- Project Runeberg -  Tio år i Ryssland /
93

(1948) [MARC] Author: Karl Larsson - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Sommaren 1915

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I slutet av maj fingo vi åter ett besök av kommendör
Whatmore, som var på genomresa till Japan. Han ledde ett
möte, det största vi dittills haft, samt avlade ett besök på
slumstationen. Han var jämte mig inbjuden till te hos
madame Sabouroff — i vars salong grundläggaren hållit
sitt tidigare beskrivna möte — samt besökte följande dag
madame Tschertkoff. En tisdagskväll sade en grupp
salvationister honom farväl vid Nicolaistationen. Månne han
jämförde detta farväl med det välkommen han mottagit
sexton månader tidigare, då endast två salvationister mötte
honom?

Arbetets utveckling gjorde det nödvändigt att ensajn
Boije kvarstannade. Andra arrangemang vidtogos för att
fylla hennes post i Helsingfors. Ställningen i Ryssland
blev alltmera betydelsefull.

Som ett tecken på det förtroende vi åtnjöto hos
myndigheterna kan följande anföras:

Då våra tre första ryska kadetter, Erna Perlbach, Natalia
Iljina och Lydia Konopleova, skulle resa till krigsskolan i
Helsingfors, hade ingen tänkt på att skaffa dem pass, så
att de obehindrat skulle kunna komma över gränsen. Jag
ledde deras farvälmöte, och de reste ett tåg tidigare än jag.
När jag något senare kom till gränsstationen, blev jag av
gendarmen, som genomsåg passen, meddelad att de tre
kadetterna kvarhållits i avvaktan på min ankomst.
Gränsbefälhavaren godtog emellertid min blotta försäkran att
allt var i sin ordning, och de fingo fortsätta. Vi fingo
flera dylika bevis på förtroende, som visade att vår
uniform och vårt ord fingo gälla, när dokument saknades.

Det kan vara lämpligt att här återge en artikel, som
publicerades i den lilla tvåörestidningen ”Gazeta Kopeika”,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:48:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tioryss/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free