Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Krigsskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För vad som under denna tid och strax därefter hände
lånar jag major Olsonis livfulla skildring i hennes ”Ryska
bilder”:
Allt mognade för en krigsskola. Ett lämpligt hus stod
redan i ordning. Återigen vänner, som givit Armén
dispositionsrätten! Det var ett stiligt privathus i fyra våningar
i stadens förnäma centrum, med en egen avskild gårdsplan,
trädgård samt nödiga uthus, såsom tvättstuga och vedbodar.
Också de unga kandidaterna från de olika kårerna kände
sig redo. De hade fått veta att de skulle samlas i mars
Men det blev för dem att vänta.
I krigsskolehuset hade sjunde kåren dragit in, lämnande
sin förra lokal vid Neva-stranden. De båda officerarna,
Gavans förra kapten (Elsa Olsoni — förf:s anm.), nu
ensajn, samt en av de blivande kadetterna, kände sig som
droppen i havet i det stora, fina huset. Redan ingången
var ju så elegant, rymliga hallar och breda trappor med
byster, urnor och speglar. Krigsskolan skulle få disponera
hela bottenvåningen samt tredje våningen. Det övriga var
reserverat för värdfolket, som dock ej bodde där.
Det var med egendomliga känslor man började det
första mötet i den eleganta salen med parkettgolv.
Visserligen voro ju de gyllene takkronorna, liksom tavlorna på
väggarna och möblerna, överdragna med vitt tyll. Stolarna
hade ställts i rader, och framme vid flygeln hade anordnats
ett slags plattform. Men man hade en känsla av ovana
inför allt detta. Småningom blev man ju van vid sitt slott
och trivdes där. Många välsignade möten höllos, och själar
sökte frälsning.
En vacker dag telefonerade stabskapten Sjöblom att nu
hade en kadett anlänt från landsorten. Intet annat återstod
för ensajnen än att ta emot henne. Snart kommo flera.
Här gällde nu att ordna allt på bästa sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
