- Project Runeberg -  Tio år i Ryssland /
174

(1948) [MARC] Author: Karl Larsson - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Officiellt Ryssland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Huvudparten av vårt resgods hade kommit sjövägen. Vi
hade fått löfte att låta upp till 2,000 kg. fraktfritt åtfölja
en rysk evakueringsångare, som gick mellan Helsingfors
och Petrograd. Enda villkoret var att ett par män måste
medfölja för att se till att intet blev bortstulet. På detta
sätt fingo ett par av våra manliga officerare en fri, om
än allt annat än behaglig resa till sitt nya arbetsfält. När
vi anlände, hade allt kommit fram utan undersökning eller
hinder.

Torsdagskvällen den 12 september hölls vårt
välkomstmöte i samband med kongressen. Det var på ett hår när
att vi själva icke fått vara med om det. Episoden kan
vara värd att berätta:

Vår bostad låg fyra trappor upp. Av sparsamhetsskäl
hade huskommittén indragit portvaktssysslan, varför
dörren till huvudgatan hölls stängd. Alla hyresgästerna måste
begagna köksutgången, som förde ned till gården, varifrån
man kom ut till en sidogata. Vår hushjälp, en finländsk
kamrat, hade gått i förväg till mötet och utan att tänka
därpå låst köksdörren efter sig. Vi funno oss alltså inlåsta.
Enda vägen ut var genom någon grannes lägenhet samt
utför deras kökstrappa. Lyckligtvis kunde vi klargöra vårt
dilemma för folket, som bodde mitt emot, och blevo
genomsläppta. Men detta var icke allt.

När vi kommo fram till spårvagnshållplatsen, funno vi
att den vagn vi skulle följa med var inne. Det gällde att
skynda över på andra sidan för att komma upp och med.
Trafiken var så oregelbunden, att man var glad att finna
en vagn, som kunde ta upp så pass många, som vi voro.
Lyckligt kommo min hustru samt de mindre barnen och
jag upp på vagnen. De två äldsta flickorna voro en smula

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:48:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tioryss/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free