Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XXVI. Vedermödor och faror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kapitel XXVI
VEDERMÖDOR OCH FAROR
För vår personliga del var det vårt livs största
missräkning att nödgas lämna det ryska arbetsfältet. Jag
betraktade mig själv som en desertör. Hade icke kamraterna
uppmanat mig att resa, tror jag icke att jag kunnat besluta
mig därför. I alla fall ämnade jag ensam söka återvända
med det allra första.
Hemkommen till Sverge gjorde jag allt jag kunde för
de kvarlämnade kamraterna. Så länge det var mig möjligt,
uppehöll jag korrespondens med dem samt gjorde mitt
bästa att få penningar översända till dem. Visserligen gingo
breven oregelbundna vägar, och det tog ofta en månad,
innan de nådde fram. Men vi voro i alla fall i kontakt
med varandra. Mina försök att återvända misslyckades,
och senare bestämde generalen att jag skulle stanna
hemma, samtidigt som han uttryckte sin önskan att alla de
finländska officerarna måtte söka komma ut ur Ryssland
så fort som möjligt.
Vi hade vid början av året närmare femtio officerare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:48:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tioryss/0213.html
