- Project Runeberg -  Tio år i Ryssland /
246

(1948) [MARC] Author: Karl Larsson - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX. ”Amerikanska” barnhemmets öden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1920, anser jag den har sin plats i detta försök att skildra
vår ryska historia.

På grund av osäkerheten i de större städerna, skriver
hon, flyttade representanterna för de olika legationerna
bort från Petrograd och slogo sig ner i Vologda. Av den
amerikanska kolonien funnos nu inga andra kvar än
tjänstemännen vid New York City Bank, från vilken våra anslag
utbetalades. Genom dessas åtgöranden lyckades vi äntligen
erhålla bostad för vårt hem på landet, omkring sjutton
kilometer från Vologda.

Knappast hade vi hunnit bli hemmastadda, förrän vi
kallades till bankens kontor i Vologda. Här meddelades
vi att banken på Sovjets order måste nedläggas.
Tjänstemännen hade förständigats att inom tjugufyra timmar
lämna landet. Förenta staternas tvåhundraårsminne hade firats
också av banktjänstemännen till Sovjets stora förargelse.
Bankens chef beklagade ställningen, lämnade mig 1,000
rubel samt lovade sända mer från Moskva, om han kunde,
innan de lämnade Ryssland.

Där stodo vi. Med rubelns minskade köpkraft räckte
1,000 rubel för vårt hushåll på fyrtio personer ungefär en
vecka. Hur skulle det sedan gå? Vårt högkvarter i
Petrograd hade inga pengar, och någon kredit ägde vi icke. Det
var även mot kontant betalning svårt att erhålla det man
behövde. Bankchefen höll sitt löfte och sände ytterligare
en summa. Men icke heller detta förslog långt. Något slags
mat måste man ju ha, och dessutom var det utgifter för
uppvärmning och åtskilligt annat.

Men i nöden kom hjälpen på ett oväntat sätt. Så många
utlänningar, som kunde det, lämnade landet. Men då de
voro förbjudna att medföra mer än ett begränsat belopp
av penningar, började en och annan att hos oss deponera
vad de ej fingo föra med sig i hopp om att av Armén i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:48:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tioryss/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free