Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX. ”Amerikanska” barnhemmets öden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där det också fanns en del avhuggna träd, som vi släpade
hem. Generalskan hade åttio famnar ved, men vågade ej
sälja något, och kommunen sålde ej heller något av sitt
förråd förrän i december. Men då sluppo vi det tunga
arbetet med att släpa hem bränslet själva.
Sommaren 1920 fingo vi. genom en väns bemedling köpa
en gris. Sådana djur voro sällsynta, ty det kostade en hel
del att föda upp dem. En gammal bondkvinna sålde till
oss två levande höns. Någon annan kom med två kaniner.
Barnen voro förtjusta. Vi höllo på att få en lantgård till
stånd. Nu skulle vi bli riktigt bofasta. Men samtidigt
kändes oro i luften.
Vi började nämligen bli utsatta för en viss
uppmärksamhet. En och annan frågade oss varför vi voro där. När vi
sökte förklara hemmets tillkomst och Frälsningsarméns
arbete, sporde man varför vi, när alla andra utlänningar
lämnat landet, likväl stannade kvar. Man visste att
systrarna voro från Finland, och det syntes som ville man
antaga att några andra orsaker än dem vi uppgivit,
nämligen intresset för barnen, höllo oss kvar. En kväll kom en
sovjettjänsteman med fru och tog in i de rum, från vilka
generalskan tidigare fördrivits. Vi höllo som vanligt afton-
och morgonbön med barnen. Innan tjänstemannen reste,
frågade han om jag visste vad resultatet skulle bli, ifall
sovjet kände till att vi tvingade barnen till bön. Vi hade
ett långt samtal. Han var mycket vänlig, men lät oss veta
att sovjet icke gillade bön eller något slag av religion i
barnuppfostran.
En ny vän hade vi fått i den närmaste byns polisman.
Vi hade haft åtskillig byteshandel med hans mor. En dag
frågade hon oss ängsligt om vi kunde sy en ny blus,
försedd med broderingar, åt hennes son. Utan broderingar
sätter den ryske bonden icke stort värde på sin blus. Tyg
eller garn hade hon icke, sådant fanns ej att köpa. Nästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
