Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vaggande gång gick han in i matsalen, där kaffet redan väntade
honom och bredvid kaffeservisen hans brev och de från
myndigheterna ingångna handlingarna. Han läste breven. Ett av dem var
honom synnerligen ovälkommet — från den köpman, med vilken
han låg i underhandling om försäljning av en skog på hustruns
egendom. Han måste nödvändigtvis sälja denna skog, men nu, innan
han var försonad med hustrun, kunde det icke bli tal därom. Det
pinsammaste för honom därvidlag var, att ett pekuniärt intresse
inblandades i den förestående försoningen med hustrun. Och tanken
att det kunde se ut, som om han läte leda sig av detta intresse vid
försöken att bli försonad med hustrun, denna tanke hade för
honom något rent av kränkande.
Då Stepan Arkadjevitsj var färdig med breven, drog han till
sig handlingarna, bläddrade hastigt igenom två mål och gjorde med
en stor blyerts några anteckningar i dem. Sedan sköt han
handlingarna åt sidan och grep sig an med kaffet. Medan han drack
kaffet, vecklade han upp den ännu fuktiga morgontidningen och
började läsa den. Stepan Arkadjevitsj höll och läste en liberal
tidning, icke ett ytterlighetsblad, utan ett av den riktning, till
vilken majoriteten av den bildade allmänheten bekände sig. Och fastän
varken vetenskap eller konst eller politik intresserade honom något
vidare, så höll han dock på alla dessa områden energiskt fast vid
de åsikter, till vilka majoriteten och hans tidning slöto sig,
ändrade dessa åsikter endast då när även majoriteten gjorde det; eller,
rättare sagt, han ändrade dem icke, utan de ändrade sig själva
oför-märkt i hans själ.
Stepan Arkadjevitsj valde varken sina riktningar eller sina
åsikter, utan dessa riktningar och åsikter kommo av sig själva till
honom alldeles på samma sätt som han icke valde fasonen på sin hatt
eller sin rock, utan helt enkelt valde den fason, som allmänt
användes. Och att ha åsikter var för honom, som levde i en bestämd
sällskapskrets och kände behov av en viss tankeverksamhet, såsom
vanligtvis blir fallet under mognare levnadsår — att ha åsikter var
för honom lika nödvändigt som att ha en hatt. Om det
verkligen fanns någon anledning till att han föredrog den liberala
riktningen framför den konservativa, till vilken dock så många av hans
egen samhällsklass hörde, så låg denna anledning i varje fall icke
däri att han ansåg den liberala riktningen förståndigare, utan däri
att den harmonierade bättre med hans eget livs gestaltning. Det
liberala partiet påstod, att i Ryssland var allting dåligt, och faktum
var, att Stepan Arkadjevitsj hade stora skulder och absolut inte
kunde reda sig på sina inkomster. Det liberala partiet förklarade,
att äktenskapet var en institution, som överlevat sig själv och
nödvändigtvis måste omgestaltas, och äktenskapet beredde Stepan
Arkadjevitsj verkligen helt föga nöje och tvang honom till att ljuga
och förställa sig, vilket var hans natur så motbjudande. Det
liberala partiet sade eller, rättare sagt, lät framskymta såsom sin
mening, att religionen endast var en tygel för den obildade delen av
befolkningen, och faktum var, att Stepan Arkadjevitsj icke en enda
gång förmådde uthärda en hel kort gudstjänst utan värk i benen
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
