Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under det Sveriges grannar sålunda beredde sig for
hvaije fall, bragte den stigande nöden, det af Kyssland
be-herskade rådets öfvermod och underrättelserna från andra
Europas länder kronprinseos åsigter om behofvet och
möjligheten af en förändring’i statsskicket alltmera till mognad.
I synnerhet upprörde honom Pohlens behandling på samma
gång, som den återförde tankame på Sveriges eget tillstånd.
Med anledning af tidningarne från Pohlen finner man af
kronprinsens hand d. 7 November 1768 antecknadt:
Oredan och bestickligheten visa oss vårt öde, om ej snar hjelp
kommer genom kraftiga och afgörande åtgerder. En
våldsam revolution, utförd af hofvets vänner, syntes honom den
enda säkra vägen till landets räddning och härutinnan var
Frankrikes regering af samma t?nka. Men till ingen af de
planer, han i denna afsigt uppgjort, har han kunnat vinna sina
föräldrars samtycke. Drottningen, hos hvilken minnet af
1756 års blodscener ej dött, ville icke veta af andra medel
till ställningens förbättrande än en underhandling med
mössorna. Kronprinsen hade ett ögonblick varit färdig att för
denna rädslas skull tillsvidare öfvergifva allt deltagande i
de allmänna angelägenheterna, då underrättelsen om
Turkiets krigsförklaring mot Ryssland visade honom en
con-junctur alltför gynnsam att försumma. Han lade för
drottningen valet mellan en revolution och en riksdag, som skulle
rådet aftvingas. Sjelf räknade han icke på uppfyllandet af
de förbindelser, fiera hattpartiets ledare gifvit, att vid en
sådan riksdag återupprätta konungamagten ur dess förfall;
emot ett sådant löfte skulle ställa sig menniskors naturliga
obenägenhet att skilja sig vid magten. Men mot
drottningens motstånd kunde han ej förmå sin fader till ett kraft-
évidemment que le ton dans les provinces devient plus favorable
au bon parti et depuis qu’on est informé qu’il y a des
recompenses ’ à gagner qos sectateurs augmentent et le nombre de ceux
qui écrivent dans le sens du bon système égale d^jà celui des
personnes que le parti de la Conr et de la France entretient pour
dénigrer tout ce qui mane du Sénat.
Jfr Asseburg d. 6 Aug., 3 Dec. 1767 och Coccejis depecher af
d. 8 Januari, 5 Febr. Coccejis depecher i P. G. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
