Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
Ät allt du gaf ditt uppsåts sanningsstämpel,
Ett strängt pedantiskt, men dock stort exempel
Af nit, som allt för plikten offra vill.
Historielexan glömts se’n dess kanhända
Med sina kungalängder utan ända,
Dock med din karakter du gaf en lexa,
Som gömts ej »utan»- blott, men innan-till.
Om, gamle Lundstedt, mången lagt tillsides
Propositionerna ur din Euklides
Och hvarje algebraisk expression,
Vi glömma aldrig dock, att redbarheten
Hos dig var höjd till högsta digniteten
Och ordet heder stod bak likhetstecknet
Af gubbens vackra lefnadseqvation.
Men dig jag minns dock mer än hvarje annan,
Du man med gråsprängdt skägg och romarpannan,,
Som gaf mig håg för Latiens språk och sång.
En inqvisitors var ditt mörka öga,
För dig föll hvarje prål och hafs till föga,
Och du var sträng, men äfven, Gustaf Rabe!
Urban, ironisk, frisinnt på en gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
