Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Sägen mildt, att, om ock allt är fruset
An och nordan vind på härjning går,
Ock i mina öden segrar ljuset,
Ock i mina skiften nalkas vår,
Sägen: »veckla ut dig, menskoblomma,
Gud en maj har qvar för sina fromma!
»Bida tyst, som vi, och tro att drifvan
Smälta skall för lösta bäckars språng
Och för soln, som med den gyllne skifvan
Värmer allt, som frös i vintertvång.
Själ, en sol långt mera rik dig lyser.
Själ, se till att ej ditt hopp förfryser!»
Blåa sippa, mig din helsning gläder,
Men du vet ej, hur min sorg var tung.
Om naturen snart i grönt sig kläder
Och föryngras — kan min själ bli ung?
Jag vill tro det, tro att vår kan knoppas.
Blåa sippa, lär mig du att hoppas!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
