Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sanningen i går, i dag och i morgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SANNINGEN I GÅR, I DAG OCH I MORGON 165
Har ingen mod att ryta ett pereat?
Hvad? Ingen? Ingen! O affällingar!
Kritikens galna hund har bitit dem.
De tiga, skratta... medan prokansler
och patres skaka yfviga peruker...
Omutlig, obeveklig, fortfar auctor
på klingande latin att sönderbryta,
bit efter bit, ett sekels lärda luftslott.
Dess glans blir skum, dess murar spindelväfvar,
dess undransvärda, konstrikt byggda grund
rotlösa drömmar, missförstådda ord.
Allt faller för barthuggande bevis.
Stumt, andlöst lyssnar auditorium.
Jam ruit, ruit Troja! Fuimus!
Motståndarns första raseri förvandlas
till häpen tvekan. Allt, allt, allt ruiner!
En forntid finns ej mer! Hvad återstår?
Då börja i de täta dimmorna
af det förgångna, där palatset stått,
konturerna af kojor skymta fram.
De klarna, växa. Röken stiger upp
ur sotadt pörte. Sällsamt ljufva sånger
förnimmas, blandade med vapenbrak
och dofva, mäktiga besvärjelser.
Skugglika gudar röra sig i töcknen.
En hjälte reser sig. Han skapar världen,
befriar solen, återföder lifvet
och ordnar, tjusar allt med sångens makt.
Blixt! Det förgångna lefver! Forntid andas
och träder fram, ej mer i drömgestalter
af lärda hugskott, men i verklighetens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
