Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag tycker inte om blomster i krukor, inföll
kaptenen öppenhjärtigt. Hvad är det värdt att bråka
med krimskrams, som inte tål Guds fria luft? Ja —
upprepade han med en sidoblick — jag tycker inte om
krukor.
— Eusebius menar att de skönaste blommor växa
fria på landsbygden, inföll hofrådinnan rättande.
— Utan tvifvel — genmälde grefven ironiskt —
endast man lyckas bortrensa ogräset från deras omgifning.
Men apropos, fröken Anna, denna sjö utanför ert slott
måste vara gudomlig. Nu, när den är betäckt af blank
is, förekommer den mig som ett skönt hjärta i
likgiltighetens lugn. Lofva att i morgon visa mig sjön. Men
inbilla mig icke att isen bär oss, när ni ser på honom.
Det är omöjligt, han måste smälta.
— Om det roar grefven att taga en lektion på
skridsko — inföll öfversten leende — så kan min dotter
Ringa tjena som lärarinna i konsten. Det finns
sannolikt icke mången skridskolöpare i Finland, som kan
uthärda en kapplöpning med henne på blank is.
— Tusan! — utropade Winterloo förtjust — det
vill jag se, innan jag tror det.
— A — svarade Ringa muntert — om det kommer
an på att täfla med kusin Waterloo, så kan jag våga
försöket.
— Tum på det, kusin lilla! utbrast kaptenen. Jag
håller min Hollola*fux mot en af kamelblommorna där i
fönstret, att kusin blir på efterkälken.
— Det få vi se. I morgon?
— Ja, får gå för en sinkadus. I morgon.
— Det vill säga, om vi inte genera. Min Eusebius
tänker att aldrig ett nederlag kan vara ärofullare än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
