- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
46

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

namn, kunde vara annat än hastigt öfvergående. Han
skyndade att undertrycka denna flyktiga och oberättigade
känsla i sitt bröst och räckte den unge mannen med
värma sin hand, under förklaring att han gladde sig åt
bekantskapen med en man som bevisat hans dotter en
så stor tjenst, och att alla på Linnais skulle göra hans
vistelse så angenäm som det vore dem möjligt här på
landet i en så ogästvänlig årstid.

Den unge mannen svarade med en stum bugning.
Kanske märkte hans kloka öga ett spår af öfverstens
tvekan, kanske hade han någon aning om dess grund.
Men han lät intet märka. Man fortsatte färden under
tystnad och uppnådde gården.

Här fanns likväl en, som icke delade den allmänna
fröjden öfver fröken Ringas återfinnande, och det var
hofrådinnan Winterloo. Hon glömde icke hvad alla andra
i brådskan glömt, att hennes Eusebius ännu var borta i
yrvädret och kanske utsatt för att tillbringa en
novembernatt på isen, därest han ej redan funnit sin grak i Ahtis,
den. finska sjögudens kyliga vattenrike. Den goda frun
var sig mycket olik nu; hon lefde ju blott för ett föremål
i världen, och det var hennes Eusebius. Hon bemödade
sig förgäfves att vidhålla det cirklade väsendet, den
styfva kruserliga hållningen, som blifvit allt förnämare,
ju mera hon ansåg detta nödigt för att skyla familjens
fattigdom. Fruktan för hennes älskling tog ut sin rätt
på ett sätt som skulle ha varit löjligt nog, om man ej
bakom denna förtviflade strid med konvenansen tydligt
förnummit klappandet af ett modershjärta.

— Fägnar mig att se kusin Ringal utlät sig
hofrådinnan under en nervös skakning på hufvudet. —
Hoppas min son kommer efter. Och min nådiga kusin
befinner sig väl ? Och hvilket väder, kusin Littow I Isen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free