- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
63

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bans nåd, så jag undrar inte på att det hviskades
hvarje-handa om honom. Först blef han uppfostrad bland
hedningarne i Polen och kom efter Nystads fred tillbaka
till landet, fattig som en kyrkråtta, så att folk sade
han födde sig med att lappa andras kläder; hans egen
jacka lärer inte varit så rar den tiden. Därefter lärde
han sig svenska, som han inte kunde förut, och blef
skrifvare vid kommissariatet och knaltade ihop en och
annan styfver, sades det, men magert var det, tilldess
att Villmanstrandskriget bröt ut och salig assessorn fick
hand om leveranserna till armén. Det var hans lycka
det, ifall det var någon lycka, ty inom ett par år var
han stenrik. Så blef han en mäktig man och assessor,
köpte Linnais af Winterlooarne, som under tiden kommit
på kneken, och gifte sig med en fattig fröken Ahlekors.
Hon tog trollet för guldet — månntro där rörde sig
något vid sänggardinerna? — och folk säger att
assessorn byggde den här underliga flygeln för att rätt kunna
vakta henne, ty det var för henne gröna kammarn blef
inredd här bakom all ära och redlighet, och själf bodde
assessorn i rummen här nedanför, så att ingen annan
utgång hade bon, än genom hans rum. Stygg var han
som synden, det skall Gud veta. Ändå kunde hon inte
lefva utan luft, förstås, och efter han aldrig tordes låta
henne gå ut, när han själf ej var med, byggde han taket
här ofvanför så slätt som ett golf, och där fick hon
spatsera, bäst hon behagade, med sol, måne och stjärnor.
Han skall veta, i min ungdom lefde ännu folk som
mindes huru hon gick där mol allena af och an på taket
i sin hvita nattdukströja och med sitt långa svarta hår.
Nu hände sig den tiden, att på Syrjänkoski var en ung
informator vid namn Lithau .. .

— Min farfar 1 utropade arkitekten öfverraskad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free