Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna föreställning blef så liflig, att arkitekten
vaknade. Ena ljuset hade fullkomligt nedbrunnit, det andra
flämtade matt i pipen. Men vid detta bleka flämtande
sken, som hvarje sekund omväxlade med en djup skugga,
såg han en syn, som kunnat isa blodet i ett mindre
modigt hjärta än hans. Tätt bredvid honom satt vid
bordet en gestalt, af hvilken han endast kunde urskilja
ett blekt, förfallet ansikte med ett par små genomträngande
skarpa ögon, som stadigt betraktade honom. Gestalten
satt honom så nära, att dess kalla fuktiga andedräkt
verkligen vidrörde hans brännande kinder.
Carl Lithau var, som vi redan sett, ingen lättskrämd
man, men denna syn var, efter alla hans drömmar, så
sällsam, att han några ögonblick förblef orörlig, för att
öfvertyga sig om ej äfven gestalten hörde till dessa
drömbilder, hvilka nyss gycklat för hans utsväfvande
inbillning. Men han* kunde ej längre betvifla dess
verklighet. Skepnaden, hvem det än månde vara, satt där
lika orörlig som han och fortfor att betrakta honom med
dessa stela, men hvassa ögonkast, hvilka genomborrade
honom som nålar.
Slutligen reste han sig, fast besluten att ställa en
fråga till denna objudna gäst, men frågan dog på hans
läppar. Gestalten reste sig på samma gång som han; i
detsamma föll den slocknande veken in i pipen, och han
befann sig i det djupaste mörker, genom hvilket endast
en svag dager af månskenet bröt in från fönsterna.
Tändstickor voro vid denna tid väl icke alldeles
okända, men föga i bruk. Man såg någon gång allehanda
obekväma apparater med svafvelsyra brukas som
lyxartiklar för att upptända eld, men i öfrigt begagnades
allmänt flinta och fnöske. Medan Lithau letade efter
dessa förnödenheter, som funnos i hans res-etui, såg han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
