- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
126

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Frosten hade ännu icke fått makt öfver denna fors; man
kunde tydligt höra dess sorl genom stormen i
vinterkvällen, och en svag ljusreflex af snön lät till och med
urskilja vattnets blänkande mellan drifvoma, som
betäckte forsens motliggande strand.

Denna tafla, så mörk och stormig hon var, behagade
Lithau. Han uppsteg till åsens högsta kam och hörde
med välbehag vindens sus i de höga furorna. Naturens
dystra storhet fann en genklang uti hans bröst, medan
lifvet i den krets han lämnade syntes honom litet och
betydelselöst.

— Adel? sade han till sig själf. — Hvad är väl
Finlands adel i denna stund? För hvilka stora intressen
går den i främsta ledet? Hvilka stora tankar berättiga
den till en öfverlägsenhet öfver oss andra? Hvilka
frukter, ädlare än andra, uppspira ur roten af dessa
förlegade vapensköldar? Hvilka bragder, mer lysande än
alla de öfrigas, skola ristas en dag på dessa
minnesvårdar? Hvad är Finlands adel?... Hvad den varit,
det vet hvar skolgosse, men hvad den är, det kan jag
vid Gud icke begripa.

— Jag vet en annan finsk adel — fortfor han —
utan annat sköldebref än naturens eviga stämpel af
storhet på dess högborna panna. Det är dessa furor,
som nu så högtidligt susa omkring mig för stormen i
vinterkvällen. Slumpen har sått deras frön på denna ås,
där själfva enbusken står nog högt för att se ned öfver
nejden. Men stode de än i den lägsta däld, skulle
höghetens stämpel vidlåda dem äfven där, och lika djärft,
lika stolt skulle de se ned öfver krypväxterna. Dessa
furor stå dock som en mur emot stormen och skydda
landet; de mottaga blixtarna, de samla omkring sig
molnen till ett välgörande regn, som befruktar nejden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free