Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med de blanka vapen som anstå en man och en verklig
Littow.
Lithau vände sig om för att nedstiga från åsen.
Hans blickar sökte Syrjänkoski gård därborta vid
sjöstranden. Nyss förut hade han sett ljusen glimma i
mörkret; nu såg han dem klarare än förr. Han stannade.
Hvarje yngling har någongång stått, som han, i den mörka
kvällen, blickande till ett fjärran ljus, med den ensliga,
längtande, ljufva tanken: därborta är hon!
Men allt klarare började ljusen lysa från
Syrjänkoski. De små fönstren skeno liksom af eld.
— Kaptenen har något nytt upptåg för sig, tänkte
Lithau och fortsatte långsamt sin vandring framåt.
Men skenet blef slutligen nästan för starkt för att
yara ett skämt. Hela gården var upplyst; en röd tunga
af eld slog ut genom ett af fönsterna; förvirrade rop
hördes tydligt genom stormen och snöyran. Intet tvifvel
mera: skämtet var allvar, Syrjänkoski — nyss kalladt
Waterloo — stod i lågor!
— Littows! Ringa! Granarna i salen! Detta
nederlag i slaget vid Waterloo har Napoleon glömt att
beräkna! — och den nattlige vandrarens steg bevingades
mot den brinnande herregården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
