Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Vågbrytaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9. Sköldpaddsdosan.
Yincent Ek och Lambert Severin Björck bebodde
tillsamman ett ljust och vackert rum i prokessorskan
Ridings gård, likväl icke i gatbyggnaden, utan inne på
gården. Den tiden bodde ännu de flesta studenter två,
stundom tre, tillsamman i ett rum, blott de körmögnaste
hade sitt skilda rum, och hade någon två, så var han
ett kullblodigt lejon.
Vincent hade fått sina moraler vid hemkomsten,
och icke okörtjenta; han hade, mot sin vana, lyssnat
därpå med ett lams fromhet, men intet ord undföll
honom om morgondagen. Professorskan, Severin, Amelie,
alla voro bedragna; de ansågo honom lugn och säker,
under det att framtiden för hans blickar svartnade
till natt.
Severin var ovanligt vek och upprymd. Hans
svärmiska lynne målade för honom i de ljusaste färger fröjden
att uppoffra sig för en vän; han tänkte på
morgondagen med en stolthet, som gjorde hans hjärta större
heder än hans förstånd. Också han lät icke märka i
ord den fara, hvilken han trodde sig gå att trotsa; men
hans blå ögon glödde af hänförelse. Det var något
triumferande i hans annars så blyga väsen. Vincent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
