- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
307

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Mirabeau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och denna körfärliga polis var madame Claire, tants nya
sällskapsdam från Lausanne, en officersänka, några och
trettio år gammal. Alltid, äfven vid måltiderna och
aktontimmarna, som jag tillbragte hos tant, fann jag
ständigt madame Claire i min närhet, sof i hennes rum,
läste för henne matematik, historie och språk, tog för
henne mina musiklektioner och beledsagades af henne
på alla utflykter, än till fots, än till häst, åkande eller
ridande. Alla timmar på dagen voro på körhand delade
mellan arbetet och rekreationen; icke ett ögonblicks
frihet, ingenting annat obundet än mina upproriska
tankar. O, det var en tvångströja! Hemma hade jag
hycklerska gått i band, när min mor ledde mig eller
min far dresserade mig; jag hade varit kattungen,
som man lärt att hoppa öfver en käpp, men som i
nästa ögonblick neddrog duken och blomvaserna från
närmaste bord. Här gaf man mig ett nystan och sade
till mig: lek, min lilla, lek på denna matta, men icke
annorstädes, och minns, att två eller fyra ögon
beständigt följa dig!

Jag var olycklig, förtviflad, rasade inom mig och
tänkte på flykt. Ena gången ville jag under ridten vika
af på första sidoväg och galoppera bort från min
beständiga skugga, madame Claire. Andra gången
uppgjorde jag en plan att muta stalldrängen, låta spänna
för giggen klockan två på morgonen och försvinna,
kvarlämnande en mycket stolt, men höQig biljett, hvari
jag tackade tant för hennes goda af sikter, under
förklaring att jag var gammal nog att råda mig själk.
Tredje gången, ett hemskt ögonblick, tänkte jag på att
störta mig från en klippa ned i Mallasvesi sjö — hade
icke Ofelia störtat sig i en flod? hade icke Saffo kastat
sig ned från en klippa i hafvet? Lyckligtvis besinnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free