Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Mirabeau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den skyddsängel, som leder ett förvilladt barn på det
godas stig, förtjenar denna smädeliga benämning, så
var madame Claire äfven en Argus. Jag har aldrig
sett en person med ett så obeskrifligt lugn utbredt
öfver hela sitt väsen. Hennes kloka, klara, bruna ögon
tycktes skåda genom tingens grund och in i människors
hjärtan, men icke forskande, icke oroande, snarare
såsom dagen ser in i alla vinklar utaf ett halfmörkt
rum. Det var hos henne något storslaget lugnt. Medan
tant trodde på försynen, men föga på katekesen, och
jag fått det begrepp om kristendom, att man borde
vara andäktig i kyrkan eller på en begrafning, hade
madame Claire, så reformert hon var, uppfattat dessa
ämnen som lifsfrågor, hvilka ingripa i hvarje punkt af
vår tillvaro och förutan hvilka ingen frid eller sann
lycka kan blomstra på jorden. Medan tant lefde i det
förgångnas minnen och jag i framtidsdrömmar, hade
madame Claire uppnått den höjd, där det förflutna,
närvarande och tillkommande flyta tillsamman i en klar,
resignerad och dock hoppfull blick öfver lifvet. Hon
var en praktisk natur, verkligheten själf, men i förädlad
gestalt — middagen, som stod med sin höga sol mellan
morgon- och aftonrodnad.
Det var ett sådant inflytande jag behöfde. Det
lugn som omgaf mig, den regel som jag i början så
högt afskydde, det arbete som först kändes så
motbjudande, min tants godhet, som förstod att göra själfva
förebråelsen kärleksfull, madame Claire’s tysta,
saktmodiga, nästan sorgsna blick, när jag felat, och hennes
tålmodiga sätt att — såsom apostelen säger —
»öfver-vinna det onda med det goda», allt detta verkade
välgörande och kom mig först att blygas, sedan att
öfver-lägga, slutligen att bemöda mig blifva så mycken godhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
