Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Augustas hallon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föremål för undran, slutligen för glömska. Vintrarna
hade snögat och somrarna regnat däröfver utan skydd,
det dyrbara virket förfors, gröna buskar klängde sig
upp mellan den olycklige jättens refben, och, liksom
för att håna hans olycka, ledde ännu en trappa upp till
hans inre — samma trappa, på hvilken redaren engång,
full af förhoppningar, uppklättrat för att beundra sitt
storverk.
Från denna melankoliska anblick återkallades jag
snart till det lifliga folkvimlet. På den så kallade
spont1afven, en stor, öppen plattform, var arrangerad en
middagsmåltid för alla varfsarbetarne, och sedan denna
blifvit beskådad, inbjödos de förnämligare gästeme till
en måltid i varfsstugan. Glas fylldes, skålar tömdes;
ute och inne var glädjen högljudd. Augustidagen var
klar och varm, mycken ungdom församlad och alla
lätt-vingade som fåglar i skogen. Hvad var naturligare, än
att man efter måltiden föreslog lekar i det gröna på
den med flygande spånor beströdda gräsplanen utanför
stugan?
Jag bekänner att änkleken, som aldrig tycks blifva
utsliten, redan i mina unga år förefallit mig något
skrymtaktig. Få bland dem, hvilka ödets lotter foga
parvis tillsamman i denna lek, torde vara alldeles
likgiltiga för valet af följeslagare, och det är lika naturligt att man låter befria sig från en mindre angenäm make, som att man anstränger sig för att eröfra en mera
passande. Olyckligtvis var jag ej nog snabb att fly till
skogen, innan jag, själffallet, såg mig sammanparad med
min Augusta, hon, som icke mera var min. Må vara;
hon skulle i alla händelser låta taga sig af den
först-kommande, jag var så viss därpå, att jag ej ens vårdade
mig om att fråga hvem denne förstkommande var. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
