- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
190

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Lindanserskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

korta lyckan, när hon ler emot dem. Deras kropp har
genom lång öfning uppnått en nästan otrolig styrka och
vighet, men en vilde i skogen har mera begrepp än de
om rätt och orätt, om dygd och själfförsakelse, heder och
samvete. I dem finnes en hel värld af oförsonade
motsägelser: ytterligheter af kärlek och hat, vinningslystnad
och slöseri, slughet och okunnighet, brinnande ärelystnad
åt ett håll och åt ett annat fullständig likgiltighet för
föraktet. Deras erfarenhet är lika vidsträckt, deras blick
lika skärpt i konsten att locka åskådare och vinna
penningar, som den är inskränkt och slö för allt som
ligger utom detta ständiga mål för deras ansträngningar.
Ofta brutne i förtid, tyckas de hafva förlorat ända till
hoppet om framtiden, likasom de förlorat känslan för
lugn och familjelycka. Deras lott är den afviga sidan
af skådespelarens, jag vore frestad att säga af hvarje
konstnärs tillvaro: samma lif i stundens intryck, samma
beroende af en stundom lättrogen, stundom blaserad,
alltid tyrannisk publik, den de söka att fängsla och
öfver-lista, men utan den äkta konstnärens kamp för idealet,
utan hans ingifvelse, utan hans sedliga mål att i en skön
form förverkliga ett ädelt innehåll.

Upptagen af dessa tankar, red jag tillbaka till staden,
vid sidan af Stanislas. Han var denna afton tystare och
fåordigare än vanligt; han hade förblikvit en mera
förvånad än deltagande åskådare af den drunknades
räddning, och när jag skämtande anmärkte, att han nu för
första gången hållit en ung kvinna i sina armar, svarade
han förströdd, att det varit honom alldeles likgiltigt om
han i hennes ställe uppdragit ur strömmen en vandrande
tiggare.

Europas Herkules fick den äran att uppträda i
stadens rådhus. Följande dag sågs sällskapets factotum,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free