- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
267

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Brita Skrifvars

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Gör hvad ni behagar, men icke lärer det vara

rådligt att röra honom. Detta papper är en sedel som

infrias i hela världen. Vore än karlen den största skurk

som jorden bär, så har han här aflatsbrefvet. Förenta
staternas undersåte kan ingen vidröra.

— Men öfversten sade ju . ..

— Jag har sagt att han är en falskmyntare; han

har myntat falska eder. Men passet är äkta.

— Nu, är det färdigt? frågade främlingen otåligt
med sin utländska brytning. — Är det all riyht? Nu
jag vill gå till min hustru, mistress Scrivers.

Ingen annan än dörrhaken hindrade honom, men
denna förrädiska hake svek. De båda herrarne följde
honom in i stugan. Den ene förstod icke, att hvarje
vittne ökar ett sådant mötes tortyr; den andre förstod
desto bättre hvad detta möte innebar för tre personer,
honom själf tredje.

De funno Brita Skrifvars nedsjunken på bänken vid
fönstret och vänd från dörren, så att hon icke kunde se
de inträdande. Ingen rörelse förrådde hjärtats våldsamma
slag. Solskenet föll klart på hennes vackra bruna hår,
och man kunde nu se hvad man annars icke lätt
märkte, att håret begynte gråna. Det blef en lång, tyst
paus. Man kunde höra flugorna surra och skatan skratta
i björken vid gärdsgården.

Främlingen betraktade stugan, betraktade kvinnan
med det bortvända ansiktet, tummade sin hatt och
tycktes förlägen om ord.

Bland de fyra personerna i stugan fanns likväl en
som aldrig besvärades af för mycken grannlagenhet, och
det var expeditionsfogden länsman Black. Han hade fått
tid att reda sina tankar om den förmodade falskmyntaren
och kommit till den praktiska slutsats, att en guvernör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free