- Project Runeberg -  Sägner i dimman /
351

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Årstiderna. (Naturskildring) - B. Sommaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

märkbar som ens mellan norra och södra Finland.
Hellre än att simma som en amfibie mellan tvä
elementer, föredrager jag det ena eller det andra; jag vet då
åtminstone hvar jag simmar.

Det utpräglade nordiska i vår sommar ligger till
någon del i vår växtvärld, där björken, furan, granen
och mossan äro de förherskande; men det ligger långt
mer i årstidernas skarpa motsatser. Det är något
stor-artadt i en så väldig riaturkamp. Vinter och sommar
trassla sig här icke in i hvarandra, som i största delen
af den europeiska kontinenten och England. Det händer
att de krångla i öfvergångarna länge nog, men de
upptorna sig till sist i djärfva spetsar af köld och värme,
mörker och ljus, död och lif. Det är icke blöta sniglar,
som kräla öfver hvarandra; det är armstarke,
slagfärdige jättar, som brottas en tid i förkrossande
famntag och därefter råda, hvar i sin tur, enväldige öfver
sitt rike.

Blefve nu endera af dessa samkonungar ensam
rådande för all tid, skulle deras friborne vasall, människan,
antingen somna i sommarhettan eller förfrysa i
vinterkölden. Det är sant, att vi klämmas hårdt mellan
sköldarna, men vi hafva jämnt så mycken luft vi behöfva att
andas, vi växa upp under härnaden mellan två kolosser
och växa starka. Den föregående talaren har sagt, att
vårens symbolik betecknar odödligheten; jag vill tillägga,
att våren äfven bär frihetens fana. Skyll på historien,
om ni så vill, att det finns nordiska folk som försofvit
sin frihet, och andra som värnat den okränkt i tidernas
tider. Jag vidhåller, att den nordiska våren, som
af-kastar fjättrar af oerhörd tyngd och uppreser lifvets
baner på de mest oöfverstigliga vallar, är en maning,
som få andra, till kamp för friheten. Betrakta våra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topskr22/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free