- Project Runeberg -  Smärre skrifter /
228

(1904) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturen och skalderne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rota oss med nya afläggare i en främmande mark; men
ur den nya roten uppväxer någonting annat, som icke
mera är på samma sätt, helt och lifskraftigt, vi själfva
— en ny stängel, en ny blomma. Det hjälper icke ens
att vi omplanteras i unga år — ingen såpa tvättar
mu-latten hvit; långt mindre klappar någon ut svensken eller
flnnen från den tröja, där han bosatt sig.

FatalismI Darwinism! Ar icke människoanden ett
fritt väsen, mottagligt för nya intryck hela lifvet igenom?
Är icke dess bestämmelse att i hvarje nu utveckla sig
till någonting högre och bättre än den förra tillvaron,
och manar oss icke religionen att hvarje dag dö bort
från oss själfva, för att upplefva i en ny människa?
Huru kunna då våra fria tankar, våra lättrörda känslor,
våra ständigt växlande föreställningar bindas såsom gräset
vid marken och fjättra vår andes flygt vid längesedan
förgångna barndomsintryck?

Ja väl, och dock äro vi nu engång sådana. Visste
vi, såsom den finske trollkarlen, ursprungsordet till allt,
så vore lifvet icke mera en gåta, och vi skulle besvärja
de nornor, som nu beherska oss.

Har du sett dessa fotspår i bergen, om hvilka så
många sägner finnas och som tyckas vara så trogna
af-tryck af människofoten ? Om nu den hårda graniten en
gång varit så mjuk, att han mottagit hvarje intryck —
och om du betviflar detta, så vet du, att skiffern och
andra stenarter bära aftryck af växter och djur — kort
sagdt, om stenen bevarar spår af så lätta föremål som
en ormbunke, hvarför skulle vi betvifla att
människohjärtat bär varaktiga spår af tidiga erfarenheter? Den
halfslocknade nittioåriga gumman har glömt det som
hände för två timmar sedan, men hon minns, som i
går, en tilldragelse från sin barndom. Hvilka skaror af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topsmarre/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free