- Project Runeberg -  Smärre skrifter /
276

(1904) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runebergs minne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett folk för oss! Och detta ord tränger från dikten in
i verkligheten, från de förgångna dagar in i det
närvarandea bröst och långt framåt in i okända aekler; det
går som ett växande genljud öfver all Finlanda bygd,
det återljuder på båda våra språk, det upplöser alla våra
meningsstrider, nedbryter alla murar mellan landets
söner och döttrar, förenar alla söndrade hjärtan, alla
kämpande viljor, ädla mål och ljusa förhoppningar i
denna samma mäktiga forntids-, nutids-och framtidslösen:
ja, ja, vi åro ett folk för oss!

Detta ord är seklernas ord. Det har legat begrafvet,
som ett frö i jorden, under främmande herravälde —
det har slumrat omedvetet och halfmedvetet i många
generationers hjärtan före oss; det har funnits till som
aning och känsla långt innan det uttalades och långt
innan det blef klart för oss — det har i många hårda
försakelser upprätthållit vårt dignande folk — det har
hägrat för statsmannen, det har fört krigaren i döden

— det har blifvit förnekadt och alltid kommit tillbaka,
utplånadt, nära tillintetgjordt och beständigt ånyo
uppståndet — slutligen har det sammanstafvats af lärde
forskare ur tideböckerna och blifvit med tvekande undran
uttaladt. Men först när detta ord fick vingar af dikten,
först när det blef en aång från Runebergs lyra och gick
ut i världen under namn af »Vårt land» — först då
blef seklernas ord äfven folkets ord och kan icke mera
dö på folkets läppar. Skalden Pindaros omtalar
»odödliga ljud, hvilka, engång anslagna, aldrig kunna förklinga
mer». Sådant är detta ord. Det innebär vår historia
och vårt berättigande att finnas till. Utan detta ord
skulle vi försvinna som en strandlös våg i det norra
Europas folkhaf. Utan detta ord kunna vi icke lefva

— och vilja det icke heller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:05:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topsmarre/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free