Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Susanne - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre fruar
219
Susanne höll salong i vardagsrummet, när jag kom
hem. Hon satt med uppdragna ben i den låga soffan
framför den öppna spisen. Den långbenta
maskerad-dockan låg ömkligt stirrande på golvet, en stackars
undanslängd varelse av obestämt kön.
— Lasse, ropade Susanne och ställde ner
cocktailglaset. Kommer du redan? Det var väl skojigt. Så
solbränd du är!
Jag böjde mig ner och kysste henne.
— Du vet väl, att man inte blir så solbränd av
någonting som av att köra bil. Skönt att jag kom ifrån
så fort.
Susanne hade endast tvenne manfolk kring sig
denna gång. Den ene var naturligtvis den maskuline Erik,
brunbränd, nonchalant och vackert växt, av allt att
döma i besittning av den endast för kvinnor
förnimbara magnetiska strålning, som i många av livets
förhållanden är lika mycket värd som sju tunnor guld.
Men en smula handlag i sol- och våryrket har
transaktionen för övrigt visat sig genomförbar. »Den unge
hanen», tänkte jag. Han grinade glatt och sträckte
upp en hand till hälsning, där han satt i en låg fåtölj
med ena benet hängande över armstödet.
— Tjänare, sa han obesvärat. Ta dej en drink och
känn dej som hemma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
