Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FANNY CHURBERG - Efterskörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
til! en renad nationell smak, som i detta arv ligga förborgade?
Skall hon ej genom en utveckling mellan dessa urgamla idéer
och nya tidsenliga tillämpningar vilja fruktbargöra sig detta
kapital? Vi höra redan ett svar av tusende och tusende ja
på dessa fragor. Hon skall veta det, hon skall vilja det.
Hennes okunnighet häri är den ursäktande sköld, som kan
återkasta möjliga beskyllningar av likgiltighet, av otacksamhet
och översitteri. Giv blott hennes smak en ny väckelse, de
idéer, som slumra inom henne, en riktning, visa henne
grunden på vilken hon må arbeta vidare, och hon skall lära sig
en dag att även i sina handarbeten tala sina mödrars språk.
Det skall bli henne sa mycket lättare som den svenska kvinnan
visat henne vägen. ’Föreningen för handarbetets vänner’
torde hos oss icke vara alldeles okänd. För att dock
närmare belysa hennes syftemål och konstitution vilja vi anföra
några paragrafer ur hennes stadgar.»
Härefter följer en del av stadgarna samt en redogörelse
för föreningens uppkomst i Sverige 1874 och för dess
verksamhet under senaste arbetsår. Tidningens artikel utmynnar
i en uppmaning till »Finlands kvinnor», främst huvudstadens
damer, att taga saken 0111 hand, och slutar med uppropet:
»Men låtom oss göra början i dag, icke i morgon eller efter ett år!»
Uppropet blev beaktat och väckte intresse, ett möte
sammankallades för omprövning av förslaget, varefter föreningen
»Finska handarbetets vänner» bildades redan samma år. Det
var Fanny Churberg, som sedan intill sin död med hängivenhet
och uppbjudande av alla sina återstående krafter inriktade
föreningens verksamhet på de nya arbetsuppgifterna och
sålunda banade vägen för vår nya textilkonst. Ahrenberg,
som kallat henne »den drivande kraften i föreningen»,
framhåller tillika, att hon likväl aldrig lät välja sig till dess
ordförande samt att detta blev en ständig tvistefråga i
föreningen, som i själva verket »utan henne skulle dött strådöden.»
Hon fick i alla fall den stora tillfredsställelsen att Finska
handarbetets vänner vid utställningar på 1880-talet både här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
