Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oni till Läromästaren, för att, om möjligt är, kunna bli en
någorlunda försvarlig lärjunge.
Att galoscher göra stöfior vattentäta, som läraren påstår, är
en ny upptäckt i skohistorien. Hittills har man ej trott dem äga
den egenskapen, utan endast den, att galoscherne, om de sjelfve äro
Vattentäte, kunna (så framt man har dem på sig och icke klifver
ner sig för djupt) hindra vatten att intränga i de icke vattentäta
stöflorna. Man kunde ju också säga, att en paraply gör en hatt
vattentät, och att en pels gör en rock varm! Hvilken iärare!
Att läraren icke begriper livad uttrycket: höja sig i snille, vill
säga, är icke underligt; ty hela hans långa, orediga och förvridna
arbete visar uttryckligt, att han alldeles icke har något begrepp om snille.
Lagar och tryckfrihets-förordningar hindra förunderligen stilens enlighet
med karakterén, säger han. Hvilken uselhet och hvilket nonsens!! Men
läraren har likväl sjelf ådagalagt, att hvarken tiyckfrihets-förordningen eller
lagar-ne hindrat honom att skrifva en dilig stil, som är enlig med hans dito karakter.
Fruktsamheten är nästan alltid medelmåttans och den dåliga skribentens
kännetecken, säger han. Också en skön tanke, som i synnerhet lär vara ett
loftal öfver Voltaire, hvilkens arbeten utgöra så många volymer, men ändå
allmänt erkännas vara ganska goda. Att äga rikedom af tankar och lätthet att
arbeta, är således ett bevis på medelmåtta. Att svettas, truga, pina och krysta
sig, lär deremot vara ett bevis på snille. Häri ligger säkert någon egenkärlek;
ty läraren vet förmodligen icke huru han på annat sätt skulle kunna processa
sig in i snille-klassen. Att mänga stora författare skrifvit med mycken möda
och svårighet, är ett uttryck, som förmodligen också lär vara en utväg att
kunna få räknas ibland stora författare. Likväl vet man, att Voltaire skref
L’Écossaise på 8 dagar, och Tancredc på mindre än eu månad; men han
måste också uppbära mycket ovett för sin lätthet att arbeta. Läraren lärer
antingen ej hafva läst hvad Hr Leopold så grundligen skrifvit i detta ämne, eller
ock icke tro hvad denne store författare sagt.
Att stryka ut, är ett godt råd, som läraren sjelf bort besinna. Äfven en
god författare kan ofta äga skäl alt nyttja detta råd; men att stryka ut och
skrifva em idkeligen, fram och tillbaka, som läraren tillstyrker, lär svårligen
kunna i allmänhet vara lämpligt för en man af snille; men hade varit ganska
nyttigt för läraren sjelf vid hans föreläsning.
Om det inedgifves, att den högsta konsten skall röjas deri, att det icke
röjer nAgon konst, så står väl också den regeln fast, att hvarken författare,
artister eller virtuoser böra forcera den högsta pointen inför A’lmänheten ;
ty det är just då, som det röjer sig att man vill vara konstig, och det är just
då som man misslyckas.
STOCKHOLM, Tryckt hos Carl Delén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
