Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
lid förspillas med rättegång îïos Rådstufvu-Rätten (i fall
Boktryckaren icke är Adelsman), huruvida Boktryckaren äger mer än 16 R:dr
3 a sk., för att ändtligen komma i tillstånd att afgöra den frågan,
om namnsedeln lur öppnas eller ej? Hvilka långa omvägar skola icke
då uppkomma, blott genom ett i Tryckfrihets förordningen influtet
förhastadt * uttryck, som med saken har alldeles ingen gemenskap,
och är kommet direkte ur luften? Emedlertid kan man likväl med
fullt skäl påstå, alt icke någon domare äger laglig rätt att gissa sig
fram i frågan om Boktryckarens förmögenhet, samt att någon undeiv
sökning till utrönande deraf måste (ehuru onödigt det är för sjelfva
bufvudfrågan) företagas; ty på inbillning och godtycke böra väj
Dom-stolarne icke längre få döm ma.
Men, om nu, enligt Förordningenß outransakliga föreskrift, namn’
sedelns öppnande beror på Boktryckarens mer eller mindre
förmögenhet, så framt målet icke är urbotaj 6a vore den följden deraf
ändå ganska orimlig, att Boktryckaren skall plikta, när lian är så
förmögen, att namnsedeln icke får öppnas. Förordningen ger dertill
icke den minsta anledning; ocb 1. som befriar Boktryckaren, är
på inlet ställe upphäfven, och af det beskydd, com författaren
njuter genom Boktryckarens förmögenhet, följer alldeles icke att denne
sednare skall böta i författarens ställe. En sådan uttydning vore
nonsens, men ej oväntad i vårt nuvarande lagtolknings-system, ehuru
det i okunnighet berömmes af dem, som ej varit blottställde för
ti-dehvarfvets besynnerliga processer.
Om handtullarne. (Insändt.)
I N.o 92, g3, 94 ocb 95 af veckoskriften Granskaren äro
reflexioner anförde angående Landtullarne, hvilka reflexioner ej äro
«nliga med beskaffenheten. Man nekar ej, både alt Landtullarne
varit besvärlige ocb att inkomsten varit obetydlig. Det förra härrörde
frän felaktiga och ofullkomliga författningar och ifrån en oklok
Styrelse, £om gjorde mer afseende pä onödigt buller, än på trafikera a-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
