Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gia
nom tillkomma, är endast èn négatif merit hos Konstitutionen, och
således ingenting att skryta af.
Att en föredragande äger rättighet alt vägra sin kontrasignation,
är en ny invention i nuvarande Konstitution, som alldeles icke är
någon merit, ehuru den berömmes af Förf. såsom en stark kontroll
emot Konungamaktens missbruk. Men den är snarare en förnedring
af Konunga-Majestätet, ulan att medföra den allraringaste kontroll;
ty en Konung kan aldrig sakna kontrasignanler, och således går hans
beslut i alla fall i verkställighet.
Att Ständerne kunna skilja ända till 3:ne af Högsta Domstolens
Ledamöter från sina Embeten, är icke någon bland de stora
meriterna i Konstitutionen; ty om alla la hade förlorat allmänna
förtroendet, så skola ändå 9 sitta qvar, i 5 år, utan att fä rubbas. Det
hade kanhända varit mer i sin ordning, att tillägga Konungen
rättighet att få skilja Ledamöterna från deras Embeten, om de
förtje-na det.
De anmärkningar Förf. uppräknar, s4som ländande till nödiga
ändringar i nuvarande Grundlagar, utgöra. en obetydlighet emot allt
hvad i denna del kan anföras. Långt flera och af mer betydenhet
äro redan gjorda, dels vid Riksdagen 1809, dels i derefter
utkomna skrifter; men ingen enda af dessa är af Förf. vederlagd, och
svårligen lär han kunna det. Oförmodadt är också Förf:s yttxande i
noten sid. 3 1 : att Regeringsformen, oaktadt Jlcra-dagars granskning,
med en ganska ringa skiljaktighet i sinnena, antogs på en enda dag.
Sådant var ej förhållandet. Protokollerne visa, att ganska många
anmärkningar gjordes, hvilka ännu äro oafgjorda, och att
Bonde-Slån-det ej undertecknade Konstitutionen med annat villkor, än alt få
äga öppen talan i alla de delar, som blifvit anmärkta.
Förf. yttrar sig, att Monarkien och Demokratien inbördes
temperera hvarandra, och att den aristokratiska kraften, saknande all
verklig makt, men ingalunda all inflytelse, ej kan för någondera
vara vådlig. Detta yttrande är ej rigtigt. Vill man tala upprigtigt, så
är denna konstitution mer aristokratisk än någon af de förra, ocl^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
