Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a35
len, isom icke Blifvit danade af konsterna. Hos Homerus träffar maii
en oändlighet af qvickheter, som Virgilius aldrig kunnat efterhärma,
och i Gamla Testamentett Böcker finner man ställen, som äro högre
och mycket ädlare än sjelfva Homers. Men om man måste mcdgifva
forntidens författare ett djerfvare och mer upphöjdt snille än de
modernare, så måste man också medgifva, att de förre icke
nalkades, utan snarare voro nedanom de sednares noggranhet och
delikatess. I liknelser och allusioner, allenast de ägde någon aflägscn
likformighet, gjorde de förstnämde för öfrigt sig iugen möda, icke ens
att iakttaga belefvenheten. Sjelfve Salomo och Homerus gifva oss
derpå exempel. Men desse forntids-författare, som behodde heta klimat,
ägde således en lifligare imagination, hvaremot det man kallar
belef-venhet i stil och i allusion är en nyare upptäckt af författare i mer
tempererade luftstreck, som, genom förfining och en samvetsgrann
noggranhet, velat uppfylla hvad som felades dem i kraft och i
snillets liflighet. Shakespear var likväl ett märkvärdigt exempel, att
verkliga natur-snillen äfven kunna uppkomma i ett kallare klimat.
In-gentiûg är likväl löjligare, än då författare af en kysk och
medelmåttig imagination vilja likna dessa så kallade natur-snillen, och med
ett slags konst-metod vilja efterhärma deras så naturliga irrégularité.
De skapa derigenom blott missfoster, och man har så kallade
Pinda-riska Oder, som äro vidunder och så mycket mindre likna Pindarus,
som han var ett snille af första rangen, hvars häftiga eld ägde en
vidsträckt skapelse-förmåga och en ädel qvickhet. Men, det gifves ett
annat slags belefvenhet i stil, som bör nyttjas när frågan* är att
be-dömma andra, i synnerhet dem, som icke gjort oss något emot. Det
är likväl nästan ett allmänt fel hos alla som öfverlemna sig åt
Mu-serna, att vilja göra sig en stor reputation, och att, nar de
misslyckas på denna branta väg, de företaga sig att kriticera och. vilja
sönderslita andras arbeten, som förtjent Allmänhetens beniigna bifall.
Då de se sig ej kunna uppväga deras medbröders förtjenst, beflita
de sig att förringa dem, för alt åtminstone kunna gifva sig sjelfva
den smickrande illusionen, att stå i bredd med dem. Sällan lemnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
