Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
©rdningên . lidit i det ringaste deraf. En tryckfrihets-lag kan icke hel
1er förekomma sådana, och det Vore en absolut omöjlighet, att före
«krifva tvenne tvistande pai-tue,formulär, huru de böra träta sinsemellan
Hr R. säger «de ovedersägligaste facta tvinga honom att svan
««Nej på den frågan: om den nya Tryck-lagen fastare stadgat Svenskt
«Folkets säkerhet och frihet?» Då man eftersöker dessa åberopade fa
cta, finner man blott ett enda uppgifvet, hvilket man dock måst<
gissa vara Allmänna Politiska Jurnalen, hvilken skrift sjelfva Nya PO’
sten (som det sades, med mycket bifall ifrån bögre ort) tadlade, och
hvars författare, till Hr R:s tillfredsställelse, sitter på Vaxholms
fästning. I}e «Jlera» andra missbruk emot främmande Makter, hvilka Hi
R. påstår blifvit oslraffade, har jag mig ej bekant, och troligen icke
heller någon annan. De måtte då ej höra till tryckfrihets-missbruk,
utan vara af annan natur-, som icke alle kunna känna. Allmänna
Opinionens Organ försvarar jag icke annorlunda, än så vidt Hr R.
påstår den hafva «undervisat i konsten att göra upplopp, samt
uppretat dertill». Ingendera finnes i samma veckoblad, minst det sednare:
men väl ifrades der på många ställen för ordning och lugn. Att dess
författare blifvit ostraffad, må på visst sätt vara sant;
menemedier-tid har Boktryckaren blifvit af Koügl. Hof-Rätten dömd till 800 R:drs
böter, hvilka, om de fastställas, hvarpå jag mycket tviflar,
författaren sedermera ej lär undgå att få ersätta.
«•Att hvarje medborgare kunnat genom tryckfriheten på gröfsta
«sätt misshandlas, utan försvar och upprättelse», är en lika ofta
anbragt, som högst vidunderlig anmärkning, hvarom lindrigast kan
sägas, att den ej förljenar vidröras.
Det nekande svaret på frågan: «Om Tryckfrihets-Iagen bidragit
-till National-karakterens förädlande och ungdomens bättre uppfostran
tyckes visa, att Hr R. icke läst några nyare skrifter i detla ämne,
eller att han tror ett otjenligt uppfostrings-system kunna på tre års
tid alldeles omstöpas. Till denna förmodan hämtar jag så mjr<ket
större skäl af Hr R:s yttrande: «alt den nya tryckfriheten icke verkat
för, men väl tflnot denna sak». Har Hr R. åter läst vissa skrifter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
