Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3t6
omdöme, «äger han, falla icke alltid på en och samma persons lott. M
ner ofta personer, som äga mycket snille och det lyckligaste minne, u
derför aga ett djupt omdöme. Snillet består i allmänhet <leri, att sanil
och alt skyndsamt och med ett angenämt ombyte sammanbinda dem, i
man tinner någon likställighet, för att deraf göra sköna taflor, som roa
taga inbillningen. Således kunna vi ej godkänna Svenska Akademiens deü
*tt snillet består deri, alt, med kall eftertanka, skapa; ty jag tror, at
dan skapelse blir ganska kall, och således en motsats mot snillet. Snille
känna hastigt och känna djupt, annars är det ej snille. Boileau säger c
företalet till sina arbeten, att snillet och det goda sättet att skrifvn best
dre deri, att säga nya saker, än att ge ât de kända en angenäm vändnii
det är omöjligt för oss, som lefva i dessa sista tider, att göra några a
ningar angående kritik, moral eller någon konst, som icke blifvit vidi
VÜra föregångare. Undersökom Horatii Z^rs Poetrno, och vi skola der tin;
ska få föreskritter, om hvilka Aristoteles icke talat. Också liknar Hor.
sin 4;de Boks z. Ode och 27. v. sig sjelf vid ett bi, som suger socker
sökta blommor. Vi böra hos en författare beundra mer hans sätt att u
sig och att tillämpa sina föreskrifter, än hans uppfinning. Omdömet ål
slär deri, att sorgfälligt skilja den ena idén från den andra, om man £
dem finner den minsta olikhet, för att undvika, det en likställighet e
förvandtskap icke måtte föranlåta oss att taga den ena saken för den
Detta sätt att handla tillåter hvarken metaforer eller allusioner, från hvi;
yäl det smllebehag härflyter, som så lifligt rör inbillningen, och som 1
blir så väl emottaget af en allmänhet. Men föreningen af id^er är ej sni
den icke på en gång roar och öfverraskar dem-på hvilka den gör intryck
före fordras också att idéernas likställighet, når frågan är om blott sni
får vara alltför påtaglig; ly då faller den för fort i ögonen och är ej ü
skande. Kar frågan a ter angår omdömet, bör förhållandet vara tvertom, 01
idé måste då tydligen vara skild den ena från den andra. Till ett sun<
döme i saker ford ms erfar.çnlirt och sakkännedom. Snillet fiter kan var
intur. För den allmänna nyttan aro derfyre de snillen allragagneligast, 1
lika äga sakkännedom, er hi renhet och ett godt omdöme. Arven de störs
lea äro ofta beeälVadn ined en för stor portion af quolibetism, hvilken
sar, när en fråga aknll bestämdt afgöras genom ett sundt omdöme och
erfarenhet. SjellVn Cicero har nästan 1’ullspäcJtat alla sina arbeten med ort
och har jemväl i sina reglor för vältaligheten användt dem i öfverjlöd.
lertid är d"t ett slags yunn hos vissa personer, att vilja sinsemellan j
Verkligt stora snillen med hvararidra. Denna jemförelse är likväl i viss
ende omöilig; ty snillen välja så många olika vägar; men deras arbeten
mhiilagda,- försköna hvBraodra och uigöra tillsammans ett fullkomligt he
tafla at en stor mästare är mycket värd; men om den äger en pendam
annan lika stor mästare, så gifva de hvarandra inbördes företräden och
lar, som gå anda till oändlighet för den verkliga kännarens ögon. Hvard
alltiil något, som ilen andra-icke har. Sanna snillen äro om’àtiiga; ty d
anses som oändliga storh -ter, hvilka* måttstock allmänheten ej äger.
Nm K<imie*nde l-önl.ig UlgitveS sist« bladet hiraf.
STOCKHOLM, Tryckt üoi Caal De len.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
