Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har egen lagman åtminstone från 1280-talet, men denna
lagsaga stod i visst beroende af Östergötlands lagman och
synes varit den enda af våra lagsagor, som saknat en egen
iag [1].
Liksom i fråga om landen, fäster sig äfven rörande
lagsago-indelningen i Svealand främsta uppmärksamheten
vid området norr om Mälaren. Tiundaland. har lagsago-anor
sedan lagman Torgnys tid; på 1200-talet nämnas flera
gånger (1231, 1286, 1295) samtidigt lagmän här och i
Attundaland [2]. Hurvida dexemot Fiädrundaland utgjort ett
särskildt lagmansdöme, är icke fullt klart. Vi hafva förut (sid.
12) antydt förhållandet till Vestmanland och omnämnt
Sturlassons yttrande härom. Så vidt vi kunnat finna,
förekommer ingenstädes i samtida handlingar namnet på någon
lagman för Fjädrundaland; i den nämnd, som utarbetade
Upplandslagen, deltogo lagmännen i Tiundaland och
Attundaland, men från Fjädrundaland omtalas i stället en »Ulfvid
domare». Då 1244 innevånarne i Tiundaland öfvcrenskommo
om en afgift till sin prost, förekomma i brefven härom (Sv.
dipl. 316, 317) uttryck, som tyda på en bestämd rättsenhet
(placitandi gratia, communio legum), under det att i ett dylikt
bref om samma afgift i Fjädrundaland (Sv. dipl. 318) intet
sådant uttryck förekommer. Å andra sidan kallar
Vestmannalagen sitt lands allmänna ting för »folklandsting». Vidare
förekommer icke före år 1300 någon lagman särskildt nämnd
för Vestmanland, under det att vi hafva sådana för alla
öfriga lagsagor [3]. Förhållandet är sålunda från flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
