- Project Runeberg -  Från slott till koja. Minnen från en flerårig vistelse i Sverige /
456

(1893) [MARC] Author: William W., Jr. Thomas
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— dämpadt af aftonluften — deras fylliga, smekande lock

__oo—
a a.

Det var min sista afton på Långvikskär; morgonen
därpå skulle jag lem na den klippiga ön och dess enkla,
hederliga, vänliga folk och snart därefter återvända till
Amerika. Huru hade jag icke alltmer och mer fattat
tycke för dem och deras härdiga lif på ön och sjön!
Af-skedets dysterhet hvilade öfver solnedgången och åter ljöd
långt ute på fjärden i ejderns klagande läten.

Jag gick tillhaka till mitt rum och såg ut öfver den
lilla viken — de grofva, bruna båtarna, fastgjorda vid den
lilla bryggan, och de gammaldags fiskarkojorna på klipporna,
allt hvilande stilla i nordens rödaktiga, dröjande skymning.
Snart kom en svag dyning rullande in från Östersjön. De
långa vågorna rullade öfver »Smörasken)), en liten rund
klippa, som låg just i vattenbrynet vid inloppet till den
lilla viken. Jag kunde höra det svaga plasket, när de långa
böljorna möttes och skildes och möttes och skildes öfver
den glatta, runda toppen af den lilla klippan, och hvarje
vågplask tycktes genom aftonluften hviska »farväl! farväl!»

Klockan tolf dagen därpå ångade den lilla nätta
jakten Marianne in i den tysta viken, Hon föreföll stor
som en oceanångare ibland de simpla fiskarbåtarna. Jag
skyndade ned till stranden och presenterade mig för
Ingeniör Milide, hvilken i sin tur föreställde sina vänner
för mig.

Sedan tog jag dem alla med mig upp till Sjöbloms
för att frukostera. Det var i sanning ett riktigt
mästerstycke för att vara i skärgården. Fru Sjöblom och jag
hade arbetat hela morgonen för att få allt i ordning. Vi
hade naturligtvis smörgåsbord, så buljong, därpå sik
(hvilken Johan lyckligtvis hade tagit aftonen förut) — en god fisk,
en Östersjösalmonid (i Wales kallad »gwyniad, i Amerika
okänd, tror jag) —, sedan kalkon — som hade kommit hela den
långa vägen från Förenta Staterna i en burk — tillika med
kon-servad amerikansk majs, äppelkaka (gjord af amerikanska
äpplen), konserverade persikor och kaffe. Och det glada
goda kamratskapet och den gamman, som alltid råder bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:29:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/twwslott/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free