Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Farväl», sade Hans Majestät och skakade hjärtligt
hand med mig. Det kungliga ekipaget körde fram, och
inom ett ögonblick var han försvunnen.
När jag i Juni 1885 infann mig hos konungen for
att lemna honom skrifvelsen om mitt återkallande och taga
afsked af honom, hade jag öfvertänkt ett tal, som jag
skulle hålla till honom, men det talet blef aldrig framfördt.
Ögonblickligen, som jag trädde inför konungen, och innan
BERNADOTTE.
jag fick tid att öppna munnen, gick konungen emot mig, tog
mig i hand och klappade mig på axeln, utropande på god
engelska: »Ack, Mr. Thomas, det är för ledsamt! för
ledsamt!» Efter denna mottagning kom aldrig något tal i fråga,
och hvad som tilläfventyrs skulle hafva utgjort en
glanspunkt i min lefnad, stannade för alltid inom mig.
Yi talade om framtiden, och hvad den kunde bära i
sitt sköte, och konungen tillade tankfullt: »men h varför
skulle vi låta oroa eller störa oss af tanken på framtiden?
Min egen erfarenhet har lärt mig, att aldrig någonting i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
