Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Typografförbundet ingriper - Boktryckaremötet den 15 jan. 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den 1 december 1889, om tariffens bestämmelser kunde godtagas eller,
om icke, att önskade ändringar måtte föreslås. Tillsammans utsändes
252 exemplar, men till den för svars inlämnande fastställda tidens
utgång hade emellertid sådana inkommit endast från 6 stycken
boktryckare, vadan förbundsstyrelsen måste tillskriva
avdelningsstyrelserna och beordra dessa att å sina respektive orter infordra svaren.
Sedan ytterligare påstötningar gjorts inkommo slutligen svar från
ett 60-tal tryckeriägare, varav en del voro välvilligt avfattade, men
större delen avvisande.
Vad stockholmsboktryckarna tänkte om den av Svenska
typografförbundet framlagda tariffen, därom vittnar följande skildring av ett
av Ivar Hæggström och G. B. A. Holm utlyst möte, som enligt
inbjudningen skulle taga ställning till Svenska typografförbundets
tariffförslag. Skildringen är gjord av G. W. Wilhelmsson.
BOKTRYCKAREMÖTET DEN 15 JANUARI 1890
Stockholms börs två trappor upp. Ett halvt hundratal stolar. 13 besatta.
Tidningsreferenterna avvisas.
I. Hæggström öppnade mötet och föreslog till ordförande verkställande
direktören hos P. A. Norstedt & Söner, vice häradshövdingen G. B. A. Holm. Förslaget
gillades.
Holm hade icke varit med om att utlysa detta sammanträde därför, att han
ansåg att mötet skulle inlåta sig med förslagsställarna i någon som helst
diskussion, utan för att ge boktryckarna anledning att taga under övervägande och
rådgöra, huruvida överhuvud taget någon förändring i nu gällande sättningstariff vore
lämplig och borde äga rum. Såsom icke varande fackman kunde han icke närmare
ingå på själva saken, men hoppades andra skulle göra detta så mycket grundligare.
I. Hæggström hade nu ett synnerligt livligt anförande, däri han framhöll huru
han själv slitit ont för att hålla sin affär uppe gent emot den osunda konkurrens,
vilken gör sig gällande från den massa småtryckerier som uppstått, och för vilka
det alls icke varit något behov. Man kunde nu tryggt påstå, att en duglig arbetare
som skötte sig, mycket väl kunde sägas stå i jämnbredd med boktryckarna i
ekonomiskt oberoende, när för båda tages nödigt jämförande hänsyn till utgifterna.
De senare åren lia varit synnerligen dåliga för de större boktryckerierna, och till
bekräftelse av sitt påstående vädjade han till närvarande stora boktryckare. Hade
han t. ex. för sin del icke haft det kapital, som han insatt i affären eller rättare
sagt ärft, skulle ställningen varit sådan att om man lagt fram sina böcker skulle
man ej fått kredit i någon bank. Emellertid ville han vara med om en rättvis
förändring vid beräkningssättet, men ingalunda om någon egentlig förhöjning. Men
lian ville så mycket hellre vara med om alfabetberäkning i stället för n, som arbetarna
nu tro att nämnda bokstav till deras nackdel beställes tjockare än behövligt, en
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
